Grönköpings veckoblad: Sruti 340

srutiInsändarsidorna (”Sruti Box”) i sydindiska Sruti är en ständig källa till häpnad. Bakgrund den här gången: TM Krishna gav en konsert i Bengaluru, ljudsystemet gick i rundgång och Krishna reagerade med att stänga av mikrofonen och ge resten av konserten helaukustiskt.

Och klandrades på insändarsidorna i Sruti 339.

För och emot i Sruti 340:

Artists are to be dealt with on the earthly plane. There must not be any hindrance in their creative fare. Most of them are child-hearted and are spending their precious lifetime appeasing their listeners. They have their own space and it must be honoured by one and all. The organisers at Bengaluru must learn a lesson from this incident.

– B R Kumar, Chennai

Musicians as a class tend to be high strung, TM Krishna more so. He might be well advised to follow the example of greats like Madurai Mani Iyer, who never lost his temper in any concert. Peevish behaviour even under severe conditions is not to be condoned.

– Mohan Ram, by e-mail

5 reaktioner på ”Grönköpings veckoblad: Sruti 340

  1. Sarodisten Jotin Bhattacharya og Kishan Maharaj spillede en koncert en gang. Sandip Das sad med på scenen.

    Der opstod en form for musikalsk kamp mellem Jotin og Kishan. Kishan tog sine tablaer og smed dem over skulderen og gik ud. Jotin gik også ud. Sandip sad og kiggede. Publikum var flade af grin.

    Ude bagved spurgte Jotin ”skal vi spille noget let”? Kishan sagde ”nej!”

  2. På kvällens A.K.C. Natarajan-konsert som föregick på T.N. Rajaratnam Pillai Muthamiz Pervai Hall här i Mandaveli, Madras, blev den vanligtvis så godmodige 83-årige Clarionet Natarajan fullkomligt fly förbannad på fösta tavilspelaren Thiruvalaputur Kaliamurthys motsittande andra tavilspelare Thirukarugavur Sivagurunathan, då denne flera gånger tittade ut över publiken och brydde sig mer om gossarna som kom med dricksvatten än att Natarajan försökte inleda ett känslosamt musikstycke med stor koncentration och fokus. Han brakade loss, på scen, högt, om att Sivagurunathan kunde gå av scenen och prata med publiken eller gossarna och inte störa fokus på musiken, eller sa Natarajan, kunde han vänta en stund själv tills Sivagurunathan var färdig med sina andra sociala intressen och först börja om en stund när musiken råkade komma i centrum igen för denne mer än femtioårige högst välrenommerade mycket skicklige musiker som sålunda läxades upp som en skolgosse! Jag har aldrig tidigare sett något liknande … Men de var goda vänner igen efter konserten även om Natarajan fortsatt grymtade en hel del.

    Konserten var ändå fantastisk musikaliskt sett trotts taffligt ljud och knäppa arrangörer. All dialog försiggick på tamil men jag fick det mesta av dialogerna översatta eftersom det inte var svårt att höra för någon i publiken!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s