Mer Rampur – mer Sulochana Brahaspati!

Album: Raga Bilaskhani Todi. Sång: Sulochana Brahaspati. Sarangi: Sultan Khan. Tabla: Anindo Chatterjee. Label: Nimbus Records NI 5305. Innehåll: Vilambit ektal ”Tohe sada niharun”, madhyalaya jhaptal”Damaru naad gunje nanche purari” (Acharya KCD Brahaspati), drut ektal ”Sajana more aaye”; tappa ”Ai najaaron di baharaan” i Mishra Bhairavi

■ ■ ■ ■

Efter succén med herren Bhairav på Makar Records (vilken skiva!) fortsätter vi lyssna på de andra skivor vi har med förbisedda Rampursångerskan Sulochana Brahaspati, och först ut är en Bilaskhani Todi på brittiska Nimbus från 1992. Här kompad av inga mindre än Sultan Khan och Anindo Chatterjee. Makar skrev i sitt häfte att hon aldrig sjunger med annat än de allra bästa, och det verkar stämma. Sultan Khan är precis lika bra som Sabri Khan. Anindo är Anindo.

Ur Sulochanas mun kommer en fruktansvärt uppgiven och tungsint version av Bilaskhani, som aldrig försöker snudda det bitterljuva, utan pressar hårt uppåt mot den intensiva smärtan i sorgen – antingen är det höga toner som stångar sig mot taket, eller djupdykningar mot golvet. De ger inte upp, och de kommer aldrig igenom. Tolkad så här blir Bilaskhani Todi en hemsk sorgesång, närmast jobbig att lyssna på.

Nå, det hör väl faktiskt till. Det är inte därför vi ger den fyra stjärnor istället för fem, utan för att den bitvis, i första halvan av vilambit, kan tyckas gå på tomgång. Hon vet inte alltid vart hon ska; det är aldrig dåligt men det är inte som hennes Bhairav en självklar, auktoritär tolkning av en stor raga.

Dessutom är den bara 55 minuter lång, mot Bhairavs 70. Men utfyllnadsspåret, en tappa i Bhairavi, är å andra sidan en av våra verkliga favoriter. Vi är väl inga större tappakännare, och det här har inga likheter med tappa som vi är vana att höra den, men det imponerar på oss. Tonerna kommer som ur ett maskingevär, helt utan romantisk touch men desto mer överväldigande – och vilken hantering av Mishra Bhairavi: aldrig har vi hört den med så mycket teevra Ma. Hela tiden spelar Anindo Chatterjee ett komp som är för enkelt för att ens kallas theka. Spåret är överjordiskt.

Och till skillnad från Makar Records mästerverk kanske den här skivan fortfarande går att få tag i?

Så till nästa utgåva, också den europeisk: Rãga pour la saison des pluies, en enorm Miyan ki Malhar, en timma och tio minuter, på franska Ades. Även här med Sultan Khan, och nu med Zakir Hussain på tabla – man får verkligen intrycket att Indiens bästa stått på kö för att få spela med Sulochana. Eller, rättare sagt, det är väl mer än ett ”intryck” – tre sådana här skivor ställer det bortom tvivel. Och vi förstår dem. Hon är så bra. Men då förstår vi inte varför hon fått så lite uppmärksamhet, och varför vi sett så få skivor med henne.

Miyan ki Malhar, alltså – inget ryschande och pyschande med Rare Ragas™ här inte. Bara de största är goda nog. Malhar, med sitt spel kring olika höga sjuor, är som gjord för hennes meendkhyal, och man blir sannerligen inte besviken. Det som inleder Rãga pour la saison des pluies är utan tvekan den bästa khyal-alap i Malhar vi någonsin hört. Och Sulochanas röst är djupare än någonsin. Som en sammetslen Gangubai.

Det enda problemet är egentligen Zakir Hussain, som faktiskt är en för aktiv tabliya för Sulochanas moderna ati-vilambit. Så långsamt kan i och för sig ingen spela theka, och det är ett problem, men både Dayam Ali Qadri och Anindo Chatterjee löste det bättre. Zakir spelar över, i våra öron. Han spelar sin tabla som ett piano. Pianots effekt uteblir (förstås) – tablans likaså.

Det är en väldigt bra skiva, men precis som Makar Records La tradition lyrique du khyal 5 går den dessvärre sedan länge inte att få tag på. Som kuriosa kan vi berätta att den också kommit ut som tredje CD i sällsynta franska boxen Raga Sessions (Accord 472 731-2) med Hariprasad Chaurasias Ragas du Nord & du Sud (Puriya-Kalyan & Jansanmohini) och Sultan Khans Raga du début de la nuit (Yaman) som CD ett och två. Zakir spelade tabla på alla skivorna.

AlbumRãga pour la saison des pluiesSång: Sulochana Brahaspati. Sarangi: Sultan Khan. Tabla: Zakir Hussain. Ades Records 176237 (Miyan ki Malhar: alap, vilambit, madhyalaya & drut)

■ ■ ■ ■ (■)

* * *

Det var tyvärr allt vi hade med Sulochana Brahaspati. Vilken sångerska! Hon är en av de bästa vi hört. Och på alla tre skivorna sjunger hon riktigt, riktigt bra kompositioner av sin framlidne make, Acharya Brahaspati, som var allmän pandit i Rampur och även lärde henne mycket om musik.

Den enda skiva, förutom de här tre, vi ens har hört talas om är Swar Shodh: Live in Ayodhya 2002 på Virgin Records, där hon sjunger Purvi och Surdasi Malhar. Om ni sett den, om ni har den, vill vi gärna veta det.

Just det, en Hare Krishna-skiva finns det också. Med hakkors och ”Sulochana” felstavat på omslaget. Och en helt absurd utgåva, där 20 minuter natt-eller kvällsraga plus ett tablasolo av Zakir samsas med lite barockmusik. Vi har inte beställt någon av dem.

VK

En reaktion på ”Mer Rampur – mer Sulochana Brahaspati!

  1. Åh, den Bilaskhani Todi har rigtig gode minder hos mig. Skal høre den igen snart.

    Min ven, ham der der spiller surshringar og surbahar, mødte en grønthandler i København, som vistnok var en nevø til Sulochana Brahaspati. Min ven bad ham om at få hende hertil, men så skete der ikke noget … desværre.

    Jeg kan huske at jeg hørte den mens det stadig var mørkt om morgenen. Det var dejligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s