Blommor och dekadens

Album: Nataikurinji: Ragam-tanam-pallavi. Sång: TN Seshagopalan. Fiol, mrdangam, ghatam: irrelevant. Label: Charsur Digital Workstation RTP-7.

■ ■

Blir du glad när du läser att Seshagopalan spelat in en RTP med världens bästa pallavi, ”ciranta engalatu nattai kurinji enbar”?  Läs då vidare, eller läs det finstilta på omslaget. ”A three raga Pallavi” står det, inom parentes. Vilka tre då? Nattai, Kurinji, och Natakurinji, så klart.* Och det är inte bara pallavin, utan såväl ragam som tanam tas i alla tre.

Hur är man skapt om man tycker det är fyndigt, hur är man skapt om man tycker det är insiktsfullt, hur är man skapt om man tycker det är att föredra?

Ragorna blandas friskt. Usch! Charsurs RTP-serie, som ser så bra ut på papperet, är ännu sämre än vi trodde. Här finns väl inte en enda skiva utan gimmickar. Och alla har de gjorts av riktigt bra musiker, som mycket väl skulle kunna bära en kysk RTP i 80 minuter och göra ljuv musik av varenda sekund.

Kanske är vi ett problem på spåren: att Sydindiens inspelningsiver och översvämmade skivmarknad tvingar även namn som Seshagopalan till lustifikationer för att synas i bruset. Hah! Det vore för enkelt.

Sanningen är mer mystisk. Kurinjiland, som det sjungs om i pallavin, har fått sitt namn från den rara blomman som täcker bergssluttningarna i Tamil Nadu. Den blommar bara vart tolfte år, och färgar Kurinji ljusblått.

Neelakurinji (Strobilanthes kunthiana) på Tamil Nadus bergssidor

Den 5 april 2003 var vi i Amsterdam och såg Sreevidhya Chandramouli. Hon översatte den här pallavin, till holländarnas fromma: ”this great land I come from, we call it Kurinji … it is a hilly region, known for its romance and the lush green that surrounds it.” De var rörda till tårar. Nåja, tänkte vi, holländare är ju fjollor. Hon sjöng och spelade den i gott och väl en halvtimme; vi var rörda till tårar. Trots alla hundratals sena nätter med ett århundrades bästa inspelningar står sig nog den kvällen som den största musikupplevelse vi någonsin haft.

Det är världens bästa pallavi, men den blommade 2003; inte förrän 2015 är det dags igen. Seshagopalans krumbukter lämnar oss oberörda. För krumbukter är det. Till och med i den överlastade karnatiska musiken kan ”less” vara ”more”.

Under andra omständigheter skulle vi aldrig påpeka det, men tanam börjar med en smula falsksång. Kom ihåg att ”keyboard obliges Seshagopalan”.

VK, known for my romance
and the lush green that surrounds me

*) Natakurinji är inte en sammansättning av Nattai och Kurinji utan de liknande namnen är en ren tillfällighet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s