Stora dhrupadkraschen 2008

Album: Temple Voices. Dhrupad: Umakant & Ramakant Gundecha. Surbahar: Pushparaj Koshti. Pakhawaj: Akhilesh Gundecha, Manik Munde. Sense World Music 106 (Yaman: chautal ”Pratham sharira”, sooltal ”Murat man bhaye sundara saloni”)

■ ■

Nej, nu får det vara nog! Välvilligt avstod vi från att recensera Bahauddins och Wasifuddins Vedanta, och ännu välvilligare recenserade RK faktiskt de två första skivorna med bröderna Gundecha och Pushparaj Koshti, och hoppades att det skulle gå över. Men istället blir det bara värre. På Temple Voices tar bröderna gimmicken med varsin linje samtidigt längre än någonsin, samtidigt som surbaharen spelar en tredje – och det går inte att tiga längre. Sådan antagonism! Vad är det här? Det är ju motmot allt!

Visst tar det emot att säga det. Dels förstås för att det är de ofelbara bröderna Gundecha. Men dels också för att vi en gång i tiden tyckte så mycket om det. Men då fanns det ju goda skäl: ju mindre man gör det, desto bättre låter det.

Nu har det hela svällt till att även omfatta två trummisar. Det är ju Jasraj-varning. Som tur är väljer Sense att marknadsföra skivan som en ”masterclass”, fast det är en vanlig inspelning – man kan ju hoppas att publiken tror det är nån skum lec-dem, och väljer något annat.

VK

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s