Dhanapandi & Ganesan

Water Music of South IndiaAlbum: Water Music of South IndiaJaltarangam: Anayampatti S Dhandapani. Fiol: Anayampatti Ganesan. Mrdangam:Label: Koel Records KCD 042. Innehåll: ”vAtApi gaNapatim bhajEham”, ”sarasa sAma dAna”, ”Ninnuvina”, ”Nagumomu”, ”Raghuvamsa Sudha”, ”Magudi”, ”Parathpara” av Papanasam Sivan i Vachaspati

■ ■

Fyra stjärnor tänkte vi sätta först, och börja med ”nej, inte fyra stjärnor som DK Pattamals Le chant de raga utan fyra stjärnor på jaltarangamskivornas egen skala”, bara för att det vore så roligt att sätta ett högt betyg på 73 minuter vattenskålar. Men när det kom till kritan frös vi om fötterna och satte två. Detta trots höjdpunkter som en alapana i Abheri, där man hör vattnet skvalpa i skålarna, en glatt studsande tolkning av ”vAtApi gaNapatim bhajEham” (jämför Seeta Doraiswamys rakare inspelning på Une anthologie de la musique classique de l’Inde du sud) och en hädisk genomkörning av veenans egen bebis ”sarasa sAma dAna”. Det blir för mycket dåligt – vattenskålarna passar bra som kuriosa som man tar fram några minuter då och då; att både Dhandapadi och Ganesan (som efter broderns död sadlade om från fiol till skålar) spelat in flera skivor var är en obegriplighet av den sorten som bara kan härröra från området söder om Godavari.

Men även med två stjärnor är frågan berättigad: varför får jaltarangen inte automatiskt, som Shivkumar Sharmas santoor skulle fått om vi skrev om sådant, bottenbetyget? Tja. Dels finns här fiol, som tar hand om meend och gamaka där det behövs. Och dels passar faktiskt den sydindiska musiken bättre för ofullkomliga instrument – den är snabbare och mer komponerad, så att melodierna känns igen lättare även utan prickar över i:na. Och inte minst ska Dhandapani och Ganesan vara glada att de inte firas som superstjärnor av politiker, kritiker, européer och nyrika, för då skulle även de få se på bottenbetyg.

Den 6 maj år 1998 satt två tonårstjejer bredvid varandra på en bänk och väntade på bussen i ett nattligt industriområde söder om Stockholm. De var så fina och söta och de lyssnade med samma lurar. Och det de hörde på var just Dhanapandi och Ganesans alapana i Abheri. En liten slice of life.

VK, RK, JV

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s