Vilayat Khan: Shree!

Album: Raga Shree. Sitar: Vilayat Khan.
Tabla: Akram Khan. Label: India Archive Music IAMCD1035

■ ■ ■ ■ ■

De här fem stjärnorna satt långt inne. Konstigt, va? För det är ju favoriten själv som får dem. Men när Tejendra Majumdar slog in på ”the kaleidoscopic path to raga development” och CD-häftet skrev att ”melody has been liberated … from itself”, då satte vi en stjärna och skrev att han svikit den klassiska musiken. Nu gör Vilayat samma sak, till högsta betyg, och det får väl illustrera hur milsvid skillnaden dem emellan är – inte mellan Vilayat Khan och en dålig musiker, utan mellan honom och en musiker som bara är riktigt bra.

Majumdars CD sågades inte bara på ren princip, utan också för att man inte satt andlös på mattan och sträckte på sig i 62 minuter. Det gör man försvisso inte heller här: det är 76 minuter utan melodi, och man inte bara sträcker på sig, man hoppar upp och ned, man hamrar på golvet, man sliter sitt hår – man skriker, flämtar, wahar, man skrattar, gråter och ryser, och gömmer ansiktet i händerna för gudarna. För där Majumdar bara försökte få in sin fyrkantiga kloss i det runda hålet, fumlande i en dryg timme innan han lät den ligga, hamrar Vilayat på sin tills den går in. Sedan kommer Akram Khan med tablahammaren (det här måste vara skivan då unge Akram seglar upp som den bästa av Vilayats ackompanister någonsin) och hjälper till att slå hela apparaten i bitar. Var och en av bitarna pulvriseras till slut – inte systematiskt utan för att stridshamrarna svingas så vilt. Glöm fraseologi; bitvis får man vara glad om det är swaror som spelas över huvud taget! Bäva månde bhava.

Bhankar och Sanj Saravali i samma serie, som tedde sig så utmanande, kan man på sin höjd säga att han busade lite med raga. Här är det fullt krig. Och visst är kriget intressant delvis bara för att det är just Vilayat Khan, den störste av dem alla, som förklarar det efter ett helt liv i ragans tjänst. Men det tar fortfarande emot att sätta fem stjärnor på något så aggressivt, egentligen oortodoxt (även om det tyvärr är lika mycket regel som undantag idag (och då menar vi på abstraktast möjliga plan, verkligen inte som det görs på den här skivan)) och så rakt motsatt till allt vi tror på. Att sätta färre skulle dock ta emot ännu mer för vem som helst som lyssnar igenom Raga Shree. Inte ens om ni inte gillar det kommer ni att kunna låta bli. Och vi inte bara gillar det – vi älskar det. Men bara för att det är Vilayat. Och det har inget med principer att göra, inget med hans plats i panteon. Det är för att ingen annan hade kunnat spela något liknande.

Nu invänder vän av ordning att det är just för att ingen annan hade kunnat göra det han gör som han har sin plats i panteon. Snicksnack – den har han för Yamans Yaman, Todis Todi och Bhairavis Bhairavi. Sådana tolkningar har många gjort, det är därför det finns en panteon. Och den tolkningskapaciteten har inget som helst att göra med att kunna spela en Shree – nästan bokstavligt talat – från helvetet.

Det är så bra att man knappt kan klandra Majumdar för att han försöker. Man har god lust att plocka fram sitaren och låta grannarna ringa polisen, men vid närmare eftertanke sätter man på skivan igen istället. Grannarna kommer att ringa ändå.

VK

2 reaktioner på ”Vilayat Khan: Shree!

  1. Jag har precis lyssnat igenom en publikinspelning av Ali Akbar Khan från Columbia University november 1982 där han spelar ”Bhoop-Mand-Lom”. Och trots att ”ragan” är fullkomligt obegriplig – det är förmodligen den inspelning jag har som flyger högst över mitt huvud – är det också obegripligt vilken melodisk fantasi han har. Där är det 54 minuter utan en blick i kaleidoskopet, och utan en enda överflödig meend – och det i en sankeerna av inte bara två utan tre ragor, varav en är fullständigt obskyr och en en Maiharhemlighet som ingen annan ens har hört. Ingen fras är den andra lik, allt är överraskande, allt är avant-garde, och allt är klassiskt. Ville bara säga detta om en älskad och hatad artist vi sällan recenserar; här hördes det verkligen hur han alls kunnat räknas till toppskiktet.

    JV

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s